I dag har jag vandrat i göteborg helt själv.
Jag tappade bort mig, hittade inte min mamma, kände mig hatad av hela göteborgs befolkning och kände mitt sista andetag försvinna.
Så jag ringer till madde och förklarade situationen för att få lite stöd.
och är det någon som har nån aning om vad hon ger för stöd? ETT JÄVLA GAPSKRATT!
där gick jag mitt i fucking jävla göteborg och känner mig hatat och har för mig att göteborg är stockholm, hittar inte dit jag vill och absolut inte tillbaka till bilen.
Nästa gång jag ger mig ut ensam på vift i göteborg ska jag binda fast ett snöre i bilen och dra det snöret med mig vart jag än går så att jag hittar tillbaka. och när jag får panik och vill sätta mig ner och gråta över att jag är hatat och inte hittar min mamma ska jag inte ringa madde..

soo long suckers