jag är en busniess women, som inte ens kan stava till busniess HAHA
bra kämpat

Jag kommer bli retad för resten utav livet.
Men i fredags red jag på daniel mer eller mindre hela kvällen och han sprang upp o ner förtrapporna med mig på ryggen och sprang igenom ellens 5000 km långa korridor.
jag har träningsvärk. Till o med i benen HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA ja borde ta och skaffa mig muskler!
För er som inte förstog det så var det jag som satt på hans rygg och inte tvärtom, vilket gör det ännu värre.
Idag ska jag ta det riktigt himla lugnt,packa och försöka läsa lite ur den underbara engelska boken.

I fredagskväll var jag lite små sur och skrek
-Jag vill bara hem!
Också på började jag tildan o mia vandringen ner till den stora staden. Vi började gå vid elva och jag kom hem vid halv tre. Jag tror inte det är någon som tar minaönskningar på allvar.

farväl

Ingenting blir inte bra i dag.
Igår hade jag en närde döden upplevsle på riktigt, det svartande för ögonen på mig jag såg ingeting bara svart svart svart när jag var själv på väg til ltoaletten på mc donalds. Jag var skakis resten utav kvällen

I går var vi hos ellen, missade bussen på fem sekunder så jag tilda och mia gick ner. Och jag skulle visa dom en genväg.
-Linn vart fan är vi?
- ja vene davlik maybe?Kanske bäckalyckan?men vad spelar sånt igentligen för roll?woppsido jag vet faktiskt inte åp riktigt var vi är just nu. mene om vi går hitåt borde vi väl komma till stan?
Och när vi väl kom ner för allabackar och jag såg ljuset
- linn ditt jävla einstein du har inget som helst lokalminne, ska det här vara en genväg?!VI ÄR VILSE PÅ BÄCKALYCKAN!
-Det är lungt det här händer mig jämt o ständigt, men jag vet var vi är nu där är den stora vägen. Men vad är det framför?Är det en järnäg?men den ska ju va vid vätttern?VART FAN ÄR VI?!

men för er som bryr er om oss så kan ni ta det lugnt det fixade sig och vi kom ner till staden lcykligt och väl.
Sen stack tilda o drack varmchocklad och ja tjatade nog sönder mias öron på väg till mc donalds.
Undra om jag ens hann andas?

Jag åkte till habo i går, med buss..
Och det var som vanligt på dom bussarna: minst tre kände varandra, minst en intrig och minst ett skvaller(du vet han som var tillsammas med hennes storasysters kusin).
Jag skulle få hjärnblödningar av att åka sånna bussar ofta.
Det är läskigt och jag funderadepå flera gånger om jag kommer ur bussen levande. Men trots allt skvaller och världen fnittrigaste tjej (som bara skämde ut sig gång på gång på gång) så var jag framme.
Det var en hård resa.
Imorgon är det äntligen fredag och tack o lov för det

farväl

Jag har inga som helst framtid visioner. Förutom att jag ska här ifrån... Jag kommer vara ingenting hela mitt liv.
Men det är väl alltid nåt?

Annie är alltid full av liv, på ett eller annat sätt. Hon lever, jag känner mig som en levande död.
Vilket liv lever jag?Mitt?Inget?
Tisdagar är inte mina muntraste dagar

Nerbäddad under ett duntäcke med vit chocklad, vänner på tv och datorn.
det känns som lyx, speciellt den vita chockladen (i lööööööv it!).
Borde igentligen plugga lite teori. men det finns så mycket man borde, man borde tex inte ligga i världens skönaste soffa med ett fett duntäcke på sig och käka vit chocklad.
Men sen när är jag en sån som gör som man borde?
Det är måndag och jag har bara fyra dagar i skolan kvar innan jag slipper den i tre veckor. Fick även veta att jag ska till växjö varje måndag:) inte för jag vet vad jag ska göra där? Men det är trevligt att åka ut o se världen litegranna:)


farväl

Linas kvällsbok på bio!
Jag måste se den och jag måste ta bort mitt nagellack och gå ut med min hund
 så hejrå

VART FÖRSVANN MIN BLÅA HIMMEL?!

himla pissväder!jag har ju vårstädat i mitt rum, det fattar väl vilken människa som helst att det inte kan snöa då!
I går lyssnade jag på vår musik och försökte värma mig i solen,
Och i dag är himmeln jämgrå med vättern. Vad hände?

jag har bara två lektioneri dag, det känns himla bra!

I dag känns det som sommar ute. eller tidig sommar morgon när solen är på väg upp.. Klar blå himmel:)
Det känns som om varenda människa har bokat minst en grej att görai sommar.
Jag vet inte ens om jag ska åka utomlands, men en sak vet jag å det är festival liv till tusen och sen i slutet utav sommaren åker vi till halmstad o relaxar i stugan:)
Men det känns bra, ju mindre man har planerat destu mer möjligheter.
Antagligen kommer jag mest sitta i solen och njuta.. Mer behövs inte just nu

farväl

jag läste min såkallade dagbok ute på internet.
Och jag kom på att jag mår nog bättre nu än vad jag gjorde då. Ändå var det party två gånger i veckan minst.
några skriva rader:
"Linn i sin mest Pmsade dag på länge vägrade gå med på min idée om ett rökigt rum, de va för billigt med vanlig cigarett rök, nej här skulle den enda tillåtna röken vara Cigarrrök! "

"I dag är en sån där dag då man bara vill ligga i soffan med ett fett dunetäcke på sig och kolla på disneychannel.
men tyvär har jag uttnyttjat alla mina dagar fram till typ jjullovet. himla smart gjort. "

"Varmchocklad och höst hör till så nu dricker jag varmchocklad som nu mera har kallnat men det är tanken som räknas.
annars så går livet framåt. "

"hej sötnos! jag saknar dig! sitter här och förbereder mig på att ha fucking bajs textkommunikation. uschanamej! och du var inte i matsalen idag trots att jag såg alla dina vänner och bimboklasskompisar! buhu. tisdagar suger hängpung! och jag saknar dig som sagt. fick worst linn-längtan nu ju.. uhh. love you"


Nu  blev det visserligen bara två grejer som jag har skrivit, men spelar roll.
Min otroligt begåvade slutsats är att livet går upp och ner, förvånande va?
Och multimedia är inte min grej, en halv färdig sida och slappande på lektionerna. Kanske borde ta tag i det?
eller?njäe

Idag har jag mia och annie gått ut på en promenad. Iljungarum.
Det är inte ofta man går runt där längre, eller ens är där, eller ens åker förbi där med bil..
Undra hur mycket tid jag har spenderat där?
Det har vi så himla mycket sköna, störda, flummiga, allvarliga, ledsamma och roliga stunder där.
Men människor jag inte träffar längre, eller nångång då och då lixom(ni vet hur det är).
Men det har varit härliga tider och ännu mer härligare tider blir det, bara inte i ljungarum det är lixom förbi

JAG HATAR MATTE B, det är känns så jävla onödigt att läga ut en massa tid på skiten. Man kommer ju ändå bara glömma det såfort man går ut genom klassrumsdörren.
Jag menar alla dessa kordinatsystem? Jag ryser bara jag ser ordet och för att göra det ännu värre har dom blandat i ekvationer också.
Vad är grejer?Och det är så fruktansvärt ologiskt(jag vet att matte är något utav det logiska som finns, men nej jag tror inte på det)!
Förövrigt har jag drömt en skit hemsk mardröm i natt och den sitter fortfarnade fast i huvudet.
Och näsan är täppt och min hals är ful lav skit.
Vilken bra dag:)

farväl

Jag har länge varit helt säker  att jag ska flytta till malmö när det kommer bättre tider(pengar, ingen skola ungefär).
Jag skulle lära mig skånska, träffa en massa galna studenter, åka över till danmark lite då och då, sitta på fik hela dagar.
Men i går hade jag en djup funderare, varför ska jag flytta till malmö när jag kan flytta till köpenhamn?
Ja menar nytt land nytt språk defentivt nya människor och en hel mysig stad!
Och det är inte jätte mycketängre än vad det är till malmö eller?
Så nu har jag ändrat mina planer, det är inte i malmö jag hör hemma, det är inte i sverige jag hör hemma utan: I danmark!
Så när nån gammal vän pratar med en fortfarande vän och frågar men vart håller linn hus nu för tiden?Hpon har flyttat till köpenhamn!
hur genialiskt är inte det?
Jag förklarade mina planer för min vän madde i går.
- Konstigt nog linn så är inte det här det minsta sjuka samtalet jag har haft med dig på längre. Du snackar iaf inte försökringar och bostadsköer, så jag borde vara glad?eller?

Så snart lämnar jag den här stan. Och jag vet precis vilken låt jag ska lyssna på när jag åker utanför murarna: Jag kommer aldrig aldrig tillbaks.
Nu är det ju inte helt sant eftersom jag har min familj och mina älskade vänner här. Men bara känslan av att köra utifrån jönköping med raymond o maria i högtalarna med just den låten, känns så jävla mäktigt!
farväl

Nästan varje gång när jag o pappa är och handlar på coop ser jag kuratorn på ljungarumsskolan Petra hter hon väl? Och hennes mamma som var hjälp lärare.
Dom hänger alltid där.
Tänk att alltid handla mat med en person. Aldrig handla mat själv, varför?
Jag blir lite knäpp på det här, eftersom dom alltid handlar tillsammans och jobbar nästan tillsammans betyder det då att dom alltid umgås?
Shoppar dom kläder tillsammans med då?Tvättar tillsamans?Går på toa tillsammans?
Fast det som nästan är mest fantastiskt är att dom tydligen alltid har slut på mat samtdigt.
Nej jag får inte ihop det här..

Det är så himla skönt att bo på bymarken. Och Mia är en helt perfect sambo!
Där uppe finns inga måsten, där finns inga föräldrar, inga tider, inget upp och ner. Där är allt bara vi:)
Och det är så himla skönt att bara sitta utanför dörren och förkorta sitt liv.
Det är så dött där uppe, det är som att vara mitt ute i skogen fast med en massa massa grannar.
Det är bara nångång i bland en bil kör förbi. Det är nästan helt tyst.
Jag älskar att sitta där, där av alla ställen känner man att man lever.
Vi flyttar ut

farväl

Jag mår illa.
Av typ allt just nu tuggumitt, världen, chocklad.
Speciellt av skolan och utav körkort..
Jag har sån helvetes ångest över det!jag hatar att övningsköra, kan inte allt bara ploppa in i mitt tröga lilla huvud?
Förövrigt har jag o janine nördat oss i dag, gick hem till mamma på två raster för att spela tv-spel.
Jag försökte klara en bana i går och så hade jag tänkt gå och lägga mig när jag var som argast eftersom jag aldrig lyckades klara skiten. Men det gick inte jag var alldeles för upprörd.
Plus att min säng hos mamma knakar nåt helt sjukt mycket, så det känns som om jag sovit i ungefär tre timmar.
Jag har en sambo som heter Mia som många vet. På torsdag är det vår sista dag som samboar.
Det är sorgligt

farväl

Jag är antagligen den mest oromantiska bruden på hela gamla råslätt(jag har bestämt mig för att sluta överdriva).
Den var en snubbe som jag har ett förflutet med som undrade om han fick, jag tog helt förgivet att han skulle byta låt och tyckte mest det var gulligt att han frågade.
Också poff kysste han mig. Sen resten utav kvällen eller ja innan vi drog vidare satt jag där som ett fråga tecken och undrade va fan som hade hänt?
Nu har jag fått svaret. oh yes


-Vill du ha en sup?
-Jag tål inte sånt
-Nej vem fan gör det?

Det här är en sammanfattning utav alla raggningsrepilker som både sades och togs emot på nyår (det är tildan som har sammafattat det helt otroligt bra:)

  "Åh min grekiska ö... Följ med mig hem, jag har choklad och ciggaretter och tillsammans kan vi lysa upp den här gråa världen. Men du, min lilla ö-grupp var det första jag märkte när jag kom in i rummet... Snälla bevisa att mina dåliga raggnins repliker stämmer och bli min samlagspartner?

Förövrigt måste jag bli av med min klänning fettish(kan inte stava) i dag har jag köpte en klänning till och då blir antalet klänningar alldeles för många.. Men jag älskar den och det fanns bara en kvar och i min storlek, DET VAR LIXOM ETT TECKEN!!

För någon dag sen blev Mia orolig för mig..
Jag berättade att jag aldrig var sugen på nånting och att jag till o med kunde gå in i en godisbutik och gå därifrån utan att ens tänk på att köpa nånting.
Sen berättade jag även att dan innan hade jag fått för mig att man kunde sitta i på min balkong klockan tolv på natten i endast pyjamas.
-Linn, du MÅSTE ge upp dina balkong drömmar.
Det är lättare sagt än gjort.. Hoppet är som sagt det sista som lämnar människan. Och jag vt att jag tjatar konstant om den där jävla värmen och jag lovar att jag kan hålla på å tjata om den konstant i flera veckor.
Åter till min "sjukdom". Mia kom på att jag led utav järnbrist
"Det är jätte många tjejer som lider utav järnbrist i våran ålder". Så när vi åkte hem till mamma gick hon in på ica och köpte frysta hallon o blåbär, som jag inte fick värma i micron för då försvann det en massa järn.
Jag blev helt rörd.
She is so cute

Idag när jag gick hem vid halv nio så var det helt dött jag mötte två bilar på en kvarts väg hem..
Jag kände mig nästan carrie blaha (hon i sex and the city). Jag gick hem med min nyårsblåsa sminket var kvar på kudden, jag hade sovit ungefär en timma sammanlagt eftertsom jag hade en katt under fötterna på mig som i bland (ungefär en gång i timmen) för sig att den ville slicka på mina tår.
Det spö regnade och blåste halv storm, men ändå kändes livet så himla gött. Världen är inte så pjåkig ändån.
Jag började alltså det nya året med positiva tankar
I´m goooooooooooooooooooooooood