Man blir så trött på sig själv och vill bara lägga sig ner på golvet, sparka med fötterna och skrika som en fem åring..
En protest för all äcklig pms i världen och att man får stå ut med det en gång i månaden. Och framför allt att dom man tycker om mest måste stå ut med en tyst, ledsen, tjurig och gråtig linn..
Och den ansträngningen som man tar för att försöka le lite och ge respons gör att man känner sig som en slags zombie
Och allting är och låter så fruktansvärt töntigt